Vara ockuperad av främmande makt.  Nu är det Mediciner som tar över, bestämmer och kontrollerar. Tar makten över mig. Tar över kontrollen med extrem rastlöshet och ett konstant sug som effekt. Så är verkligheten just nu.  Jag verkligen hatar det.  I flera veckor har jag kämpat för att få tillbaka kontrollen. Men ju mer jag kämpar ju svårare blir situationen. Krampaktigt, jag sitter bergfast och förlorar förståss ”slaget”. Självklart.

Nu släpper jag striden.  Jag går och lägger mig i fötterna. Där hittar jag frid! Åtminstone just nu!